Jargong kan förklaras som ett sätt att vara på inom en gruppering och dels innefatta språkbruk, med avseende på vilka ord som används och dels beteenden, exempelvis vilka skämt som uppfattas som okej eller inte samt vem som antas ansvara för olika arbetsuppgifter. 

Alla arbetsplatser har sin egen jargong, sitt vanemässiga uttryckssätt vilket blir karakteristiskt för den specifika gruppen. Det kan vara ett internt sätt att prata på som utomstående inte alltid hänger med på. Om jargongen är hård kan det skapa utanförskap, medan en tillåtande och inkluderande jargong bidrar till att skapa samhörighet, sammanhållning och gemenskap. Med en jargong som ständigt rör sig i gränslandet för vad som är okej, med många skämt och gliringar, är det förstås klurigt att veta var gränsen går för alla inblandade.

Jargong behöver inte alltid innebära något negativt i alla lägen. Tyvärr är det dock ofta så att jargongen på en arbetsplats riskerar att leda till diskriminering och kränkningar, just för att de "normaliseras" och blir en del av vardagen samtidigt som förövarna hålls om ryggen. Normer kopplat till kön kan tex skapa en jargong på en viss arbetsplats som innebär att de som inte är män är de som främst förväntas ta hand om disk, inköp av fika, sophantering och andra uppgifter som kan kopplas till könsstereotypa förväntningar. Andra exempel på vanligt förekommande typ av jargong kan vara att skämta på andras bekostnad. Det kan vara att använda skämt som innehåller kränkande uttalanden. 

När någon är ny på en arbetsplats kan det kännas av ganska tydligt vilka jargonger och normer som finns på den nya arbetsplatsen, till exempel genom att denne märker vilka skämt man förväntas tycka är kul, eller genom att få se vem som gör vilka arbetsuppgifter eller är mest bekväm med att ta plats och inte.

Hur jargongen är på jobbet har stor betydelse för hur arbetsklimatet är men gränsen mellan en tuff jargong och rena trakasserier är inte alltid lätt att dra. Risken ökar i miljöer där det finns okunskap om var gränsen går, där man saknar en handlingsplan och där det finns en utbredd tystnadskultur, och detta är inte kopplat till någon särskild bransch.

Syftet med denna del är att skapa reflektion och öka medvetenhet kring jargonger på arbetsplatser samt bidra till en mer tillåtande och inkluderande jargong.

Uppgifter

1. Ta del av situationsbeskrivningen och diskutera sedan nedanstående frågor.

”Emma 45 år har precis påbörjat en provanställning, som kan leda till fast anställning. Hon trivs med sina arbetsuppgifter, men då hon är på väg till arbetet kan hon känna ett visst obehag. Stämningen på arbetet kan kännas fientlig och jargongen består främst av att ha kul på andras bekostnad, t.ex. skratta när någon tappar besticken vid lunch eller roa sig åt att någon sa fel på ett möte. Inför arbetet beskrev chefen jargongen som rå men hjärtlig samt att de har högt till tak, att medarbetare ska tåla det som sägs, utan att ta illa upp. Hon vet att fler tycker att det är jobbigt och att det är en kollega som skrattar med, men tycker att det egentligen är jobbigt. De avstår från att ta upp problemet då de är rädda att det ska leda till utfrysning.” 

1.a. Diskutera

Vilka reflektioner eller tankar har ni?

• Vilka ord används inom er verksamhet? 

• Används förkortningar inom verksamheten? Vet alla vad de betyder, även nya personer inom verksamheten? 

• Hur blir nya i verksamheten introducerad till verksamhetens språkbruk? 

• Används ”vi och dem”, eller ”dem av oss”? På vilket sätt kan det bli en skillnad att använda ”dem av oss” eller ”vi och dem”? 

• Vilka skämt använder ni er av på arbetsplatsen? 

• Är skämten roliga för alla? 

• Finns det någon som kan ta illa vid sig? 

• Är det okej att säga ifrån och på vilket sätt? 

• När är skämten olämpliga?

• Hur ser andra på verksamhetens jargong? Finns det något som ”kännetecknar” den? 

• Är det en jargong som er verksamhet vill bli förknippade med? Varför?/Varför inte?

• Är rådande jargong inkluderande eller exkluderande?

2. Titta på filmen

Kära pappa - att bli född flicka kan vara den största faran av alla  Hur ord och jargong kan påverka sammanhanget.

3. Titta på filmen

Co-worker av Cosmopolitan som handlar om sexuella trakasserier. 

3.a. Diskutera

• Vad är det som händer i filmen? 

• Känns situationen bekant? 

• Tycker du att det är sexuella trakasserier? 

• Tror du att han tycker det? Att hon tycker det? 

• Spelar det någon roll om det han säger och gör till synes är komplimanger och positivt menat? 

Att förvarna nyanställda om att det är högt till tak och att man måste tåla lite för att trivas kan göra det svårt i ett senare skede att säga ifrån. 

• På vilka fler sätt gör mannen i filmen det svårt för sin kollega att protestera mot hans beteende? 

• Vet du vad du skulle göra om du såg eller var med om något liknande på din arbetsplats? 

• Det är skillnad på vad som är okej beteende privat respektive på jobbet. Hur ser du på den gränsdragningen? Finns den? 

• Vilka ansvar kopplat till sexuella trakasserier har chefer? 

• Vad är alla på arbetsplatsens ansvar?

Sexuella trakasserier handlar om kränkningar av en persons värdighet som har sexuell koppling. Det kan handla om sexuella kommentarer eller skämt, tafsningar, blickar eller snuskiga bilder. 

Den som avgör om det handlar om en kränkning är den som drabbas. 

Skyddet mot sexuella trakasserier finns i diskrimineringslagen (2008:567). 

För att någons beteende ska kunna få konsekvenser enligt lag krävs inte avsikt men däremot insikt. Personen behöver alltså inte ha uppsåt att kränka, däremot behöver personen ha förstått att beteendet var oönskat och ändå fortsatt. Därför är det viktigt att säga ifrån om något inte känns okej, antingen till den det berör eller till annan ansvarig som till exempel en chef. Undantag från detta är ifall beteendet anses så grovt att det anses vara självklart att det är opassande eller om det är en person i maktposition som utsätter någon (till exempel en chef mot en underordnad).

Källhänvisning

• Vision.se

• Prevent.se

• Av.se 

• Do.se